Stelkramp
Stelkramp orsakas av en bakterie vid namn Clostridium tetani som finns i miljön och i tarmfloran hos människor och djur. Bakterien följer med smuts in i sår där den producerar ett toxin (gift) som påverkar nervsystemet. Hur snabbt sjukdomsförloppet blir och hur allvarligt drabbad hästen blir avgörs av vilken mängd bakterier/sporer som kommit in och hur långt ifrån det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) som bakterien kommit in i kroppen.
Symtomen inkluderar stela käkmuskler, stel och styltig gång, framfall av tredje ögonlocket, hästen blir överkänslig för ljud, ljus och beröring. Så småningom får hästen svårt att tugga och svälja och till slut kan den få svårt att resa sig och förbli liggande på sidan med stela ben.
De flesta hästar insjuknar 10–14 dagar efter smittotillfället men i enstaka fall kan inkubationstiden uppgå till flera månader. De flesta hästarna dör inom 5–7 dagar efter att symtomen bryter ut.
Vaccinet ger ett mycket bra skydd mot sjukdomen, dock ej hundraprocentigt. ALLA hästar bör vara stelkrampsvaccinerade. Det dräktiga stoet bör vaccineras ca 4 veckor innan beräknad fölning för att ge fölet optimalt skydd. Fölet skall sedan vaccineras vid 5 månaders ålder och igen 4–6 veckor efter första vaccinationen. En tredje spruta ges vid 1 års ålder. Därefter behöver man endast ge ny vaccination var tredje år. Om hästen får ett djupt sticksår, hovböld eller kastreras rekommenderas dock en extra vaccination.
Hästinfluensa
En mycket smittsam luftvägssjukdom som orsakas av virus. Smittan sprids ofta snabbt i stallet eftersom viruset kan färdas över 40 meter i en salivdroppe i luften, efter att en smittad häst hostar. Detta innebär också att hästar i intilliggande hagar kan smittas, eller att en smittbärande häst som rids förbi hagarna kan vara en potentiell smitthärd. Dessutom kan smittan spridas via kontakt med utrustning, en skötares händer/kläder/skor osv. Viruset kan överleva cirka 2 dagar i en liten saliv-/slemdroppe och upp till 3 dagar i vatten. I torra miljöer till exempel i direkt solljus en torr varm sommardag dör viruset snabbare.
Även en vaccinerad häst som inte visar symtom kan vara smittbärare och föra smittan vidare. Inkubationstiden är upp till 3 dagar och hästen utsöndrar virus från och med sin första febertopp och därefter i upp till 10 dagar. Den är då också smittsam.
Unga ovaccinerade individer drabbas oftast hårdast med hög feber (upp till cirka 41 grader) och klart näsflöde samt ofta torrhosta. I vissa fall kan näsflödet bli tjockt och gult efter några dagar. Hästarna blir hängiga och kan få nedsatt aptit om de har hög feber. Svullna ben och skap är också relativt vanliga symtom.
Vaccinerade hästar kan drabbas men får oftast mycket milda symtom.
De flesta hästarna tillfrisknar spontant inom cirka10 dagar.
Det finns en rad olika influensavacciner tillgängliga idag, alla vaccinerna ger ett bra skydd mot smittan. De olika vaccintillverkarna ger olika rekommendationer för vaccinationsrutiner, därför har jag valt att följa de rekommendationer som ges av SVA.
Botulism
Detta är en dödlig sjukdom som orsakas av bakterien Clostridium botulinum som förekommer i jorden. Bakterien kan under vissa förhållanden bilda sporer och utsöndra ett toxin (gift) som påverkar nervsystemet hos däggdjur. Hästar är mycket känsliga för toxinet och mycket små mängder kan leda till döden. Hästen får i sig toxinet genom att äta till exempel dåligt hösilage. Det är inte ovanligt att små harungar eller sorkar åker med i hösilagebalen under pressningen eller att jordkokor följer med när höet vänds. När balen sedan plastas uppstår en syrefattig miljö som är idealisk för botulismbakterierna att bilda toxin i.
Hästar som drabbas visar symtom såsom problem att tugga och svälja, muskelsvaghet, stel och eventuellt vinglig gång. Urinblåsan töms inte och hästen kan bli förstoppad. Svansen brukar hänga slapp. En del hästar blir så svaga i muskulaturen att de inte kan hålla upp huvudet eller i vissa fall inte kan resa sig. Till slut drabbas också andningsmuskulaturen och hästen dör av att den inte kan andas.
Botulismvaccinet Bot Vax B ger ett bra skydd, dock inte hundraprocentigt. Grundvaccinationen består av 3 vaccinationer med 1 månads mellanrum, därefter årlig revaccination. Hästen har ett bra skydd mot sjukdomen cirka 2 veckor efter sista sprutan.
Vaccinationsrutiner enligt SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt)
Grundvaccinering:
- Föl vaccineras vid sex månader om inte stoet varit ovaccinerat, då bör fölet vaccineras redan från 3 månaders ålder.
- Andra vaccinationen sker därefter inom 1–2 månader.
- Tredje vaccinationen 3–6 månader efter den andra.
Revaccinering:
- Unghästar bör vaccineras varje halvår tills den fyller fyra år.
- Tiden mellan vaccinationerna ska inte understiga tre månader.
- Från och med fyra års ålder rekommenderas en årlig vaccination.
- Avelsston vaccineras årligen.
Hästar som tävlar inom ridsporten skall vara vaccinerade, se ridsportförbundets hemsida för information.
Enligt FEI skall hästar som tävlar internationellt ges en grundvaccination bestående av två sprutor med 1–3 månaders mellanrum, därefter skall hästen vaccineras var 6:e månad.
Kvarka
Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus Equi och sprids mellan hästarna då en sjuk häst hostar, bakterien finns i sekretet hästen hostar eller fnyser ut. Det kan också spridas via människors kläder och skor etcetera. Inkubationstiden från smitta är mellan 3–14 dagar.
Du som vill ha Din häst vaccinerad mot kvarka av mig måste säga till i förväg eftersom jag inte har vaccinet på lager.
Symtom
Hästar som insjuknar i kvarka får hög feber, ofta uppåt 39,5–40 grader, svullna lymfknutor i huvud- och halsregionen, tjockt gult näsflöde och hosta.
En del hästar får mildare symtom och det kan då vara svårt att skilja kvarkasymtomen från en vanlig förkylning. I allvarligare fall kan lymfknutorna mellan ganascherna spricka och varigt sekret kommer ut. I sällsynta fall kan hästen drabbas av så kallad ”kastad kvarka” eller av Anasarka. ”Kastad kvarka” är när kvarkabakterien kan återfinnas i varbölder i lymfknutor inne i buk- eller brösthålan. Anasarka är en inflammation i kroppens blodkärl som leder till ödem i ben, under buk och under huvudet samt kan ge blödningar i slemhinnorna. Både kastad kvarka och Anasarka är allvarliga följdsjukdomar till kvarka och kan i vissa fall leda till döden.
Vaccination ger ett gott skydd och minskar smittspridning på anläggningen.
Grundvaccination:
A- 21-60 dagar
B – 90-180 dagar
C – Revaccination var 6e månad upp till 4 års ålder eller vid högt smittryck, därefter årligen.
Abortvirus
Hästens herpesvirus -1 orsakar infektion som kan orsaka kastning hos dräktiga ston. Hos övriga hästar kan viruset orsaka luftvägsinfektion eller neurologisk sjukdom. Den neurologiska formen av EHV-1 är ovanlig.
Smittan är luftburen och sprids via nysningar/hostningar av luftvägsdrabbade hästar till andra hästars luftvägar. Aborterade foster och fostervätskor/hinnor är också smittsamma. Viruset kan finnas kvar i kroppen vilande och aktiveras vid senare tillfällen, till exempel vid stress. Ett dräktig sto kan smittas tidigt i dräktigheten och viruset finns sedan kvar i kroppen i vilande form. Det kan sedan aktiveras efter flera månader och spridas till fostret, där skador uppstår i fostrets organ. Oftast dör fölet och stoet kastar, men i vissa fall kan fölet födas levande men svagt och kan dö efter några dagar. Stoet är ofta fullt friskt utan några andra symtom. Symtomen på infektion kan vara feber, dålig aptit och nedsatt allmäntillstånd. Vissa hästar får hög feber och näsflöde samt svullna ben. I mer sällsynta fall ses neurologiska symtom såsom vinglighet, svaghet i bakdelen och i allvarliga fall förlamning.
Vaccinet ger endast ca 60–70% skydd mot infektionen och ges i 5:e, 7:e och 9:e dräktighetsmånaden.
Om Ni vill ha era hästar vaccinerade mot abortvirus av mig måste Ni säga till i förväg så jag kan ta hem vaccinet!
Priser för undersökningar och behandlingar hittar du här.