Orsak
Stelkramp är en nervsjukdom med 80–100% dödlighet. Den orsakas av en bakterie vid namn Clostridium tetani som finns i miljön och i tarmfloran hos människor och djur. Bakterien följer med smuts in i sår där den producerar ett toxin (gift) som påverkar nervsystemet. Hur snabbt sjukdomsförloppet blir och hur allvarligt drabbad hästen blir avgörs av vilken mängd bakterier/sporer som kommit in och hur långt ifrån det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) som bakterien kommit in i kroppen.
Symtom
Symtomen inkluderar:
- Stela käkmuskler och ansiktsmuskler
- Stel och styltig gång
- Framfall av tredje ögonlocket
- Hästen blir överkänslig för ljud, ljus och beröring. Detta kan vara de första symtomen som uppträder. Hästen kan bli så känslig för yttre stimuli att den får krampanfall, koliksymtom och svårigheter att kissa.
- Så småningom får hästen svårt att tugga och svälja och till slut kan den få svårt att resa sig och förbli liggande på sidan med stela ben. Till slut påverkas även andningsmuskulaturen och struphuvudet och hästen kan inte längre andas.
De flesta hästar insjuknar 10–14 dagar efter smittotillfället men i enstaka fall kan inkubationstiden uppgå till flera månader. De flesta hästarna dör inom 5–7 dagar efter att symtomen bryter ut.
Behandling
Vid behandling av hästar med stelkramp hålls hästen i en lugn, tyst och mörk miljö.
Lugnande medel ges för att hästen ej skall reagera på stimuli (ljud, ljus och beröring) och därmed riskera krampanfall.
Understödjande behandling i form av näring och vätska, samt eventuellt laxerande medel.
Eftersom hästen har svårt att röra sig måste bädden vara plan och fast, men den måste också vara mjuk och stötdämpande eftersom risk finns att den inte kan resa sig.
Orsaken till sjukdomen (det vill säga sårinfektionen) behandlas.
Ett motgift (antitoxin) finns att köpa från SVA och bör ges snarast efter att sjukdomen har brutit ut. Antitoxinet kan endast skydda hästen mot det fria toxinet.
Man bör också vaccinera hästen direkt för att på så sätt sätta igång kroppens egen produktion av antikroppar.
Diagnos och prognos
Diagnosen ställs oftast av veterinären genom att hästen uppvisar en kombination av de klassiska symtomen och genom att utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symtom.
Dödligheten uppges vara 80–100%.
Vaccination
Stelkrampsvaccinet ger ett mycket bra skydd mot sjukdomen, dock ej hundraprocentigt. ALLA hästar bör vara stelkrampsvaccinerade. Det dräktiga stoet bör vaccineras cirka 4 veckor innan beräknad fölning för att ge fölet optimalt skydd. Fölet skall sedan vaccineras vid 5 månaders ålder och igen 4–6 veckor efter första vaccinationen. En tredje spruta ges vid 1 års ålder. Därefter behöver man endast ge ny vaccination var tredje år. Om hästen får ett djupt sticksår, hovböld eller kastreras rekommenderas dock en extra vaccination.
Priser för undersökningar och behandlingar hittar du här.