Fölning

---

Fölning och skötsel av det nyfödda fölet

För att kunna ge fölet och stoet de bästa förutsättningarna är det viktigt att ha vissa grundläggande kunskaper om hur en normal dräktighet och fölning skall fortlöpa, samt vad vi kan göra för att optimera möjligheterna för fölet att överleva och växa sig starkt och friskt.

Normal dräktighetstid är cirka 320–365 dagar. De flesta ston följer samma mönster år från år och går dräktiga ungefär lika länge varje gång. Om stoet fölar för första gången är det svårt att veta exakt hur länge hon kommer att gå dräktig, men en riktlinje bör då vara 335 dagar, det vill säga cirka 11 månader.

Var stoet skall föla avgörs av årstid, väder och vilka faciliteter stoägaren har. Fölar hon under sommaren och det är torrt ute är hagen ofta den bästa fölningsplatsen, tänk dock på att hon inte delar hage med någon häst som inte är snäll mot henne eller stressar henne. Om stoet skall föla inomhus krävs en rymlig box för att hon skall kunna ligga bekvämt. Om boxen är för liten finns risk att fölungen kläms mot väggen under förlossningen.  Nedan ses de minimimått som gäller för sto och föl.

Det är viktigt att hålla god hygien i fölningsboxen. Om flera ston skall föla efter varandra i samma box rekommenderas att boxen töms och skuras samt desinficeras med till exempel Virkon-S mellan varje sto.

Mankhöjd (m)	Area (m2)	Bredd (m)
<0,85	3,5	1,6
0,86-1,07	4,5	1,9
1,08-1,30	6,5	2,3
1,31-1,40	7,5	2,5
1,41-1,48	8,5	2,6
1,49-1,60	10	2,8
1,60-1,70	11	3
>1,71	13	3,2

Utfodring

Under stoets första åtta dräktighetsmånader ges normal foderstat. Det är viktigt att stoet är i bra hull, men inte för fet.

Under de sista tre månaderna sker den kraftigaste tillväxten av fostret i livmodern och detta innebär att även stoets näringsbehov ökar. Grunden i foderstaten skall som alltid vara ett bra grovfoder. Stoets energibehov ökar med cirka 15% under 9:e dräktighetsmånaden och under 11:e månaden är det 30% högre än normalt.

Proteinbehovet ökar i takt med energibehovet. Det är även viktigt att tillgodose det dräktiga stoets behov av mineraler och vitaminer, framför allt selen och vitamin E. Brister kan bland annat leda till muskelsjukdomar hos fölet.

När stoet har fölat ökar näringsbehovet ytterligare och det digivande stoet bör ges fri tillgång till grovfoder av god kvalité eller bra bete samt vid behov ges kompletterande kraftfoder. Stoets energibehov ökar till dubbla underhållsbehovet cirka två veckor efter fölningen. Mineralbehovet ökar med 1,5–3 gånger av underhållsbehovet.

Vaccination

Eftersom fölet föds helt utan immunförsvar är det nyfödda fölet helt beroende av de antikroppar det får genom stoets råmjölk. För att optimera stoets produktion av antikroppar skall stoet vaccineras 4–6 veckor innan fölning. Stelkrampsvaccination SKALL ske av alla dräktiga ston vid den tidpunkten.

Om stoet står uppstallat bland tävlande hästar ökar risken för hästinfluensa och då bör stoet även vaccineras mot influensa.

Avmaskning

Det dräktiga stoet skall avmaskas enligt vanliga rutiner. Vissa veterinärer, bland annat undertecknad, rekommenderar även avmaskning av stoet med Ivermectinpreparat (till exempel Ivomec, Noromectin eller Bimectin) dagen efter fölning för att förhindra att fölet smittas av fölmask (Strongylus Westeri) via modersmjölken.

Motion

Stoet kan motioneras relativt normalt fram till sista dräktighetsmånaden, men motionen måste givetvis anpassas till individen. Man måste vara lyhörd för vad stoet orkar de sista månaderna och trappa ner arbetet successivt.

Fölning

Juvret fylls vanligen på cirka 2–4 veckor före fölning och spenarna fylls sedan på ett par dagar innan fölningen. Ibland kan ett vattnigt sekret droppa ur spenarna i flera veckor. Vit mjölk kan ofta ses cirka 1 dygn innan fölning och knappt hälften (cirka 30–40%) av alla ston får vaxtappar i spenarna 24–48 timmar innan fölning. Här följer ofta stoet samma mönster år från år. Om stoet läcker mycket mjölk veckorna innan fölning finns risk att den viktiga råmjölken går till spillo. Undertecknad rekommenderar inte att dessa ston mjölkas för att spara råmjölken, eftersom mjölkningen kan sätta igång fölningen i förtid. Om stoet har läckt mycket mjölk bör fölets antikroppsstatus kontrolleras. Detta görs enkelt med ett blodprov av veterinär.

Vissa ston mjuknar i bäckenbanden, detta är dock ett ovisst tecken hos häst till skillnad från hos kor.

Stoet kan ha förvärkar i 2–3 veckor innan beräknad fölning, dessa ter sig som lättare koliksymtom. Om stoet har kraftiga koliksymtom är det troligt att det handlar om någon annan orsak till buksmärtorna och veterinär skall tillkallas.

Fölningen kan delas in i tre stadier eller faser:

Fas 1

Fölet som under sista tiden av dräktigheten har legat upp och ner med huvudet bakåt och framknäna böjda vänder sig med ryggen upp och huvudet och frambenen rätas ut. Stoet har lindriga värkar och kan vara oroligt, lägga sig, vandra och skrapa lite. Fasen varar i cirka 1–2 timmar och avslutas med att ”vattnet går” då den inre rödaktiga fosterhinnan brister och den vita fölsäcken syns i vulva.

VARNING!
Om den röda fosterhinnan syns har stoet drabbats av för tidig avlossning av moderkakan och fölet löper stor risk att dö av syrebrist. Ser du den röda hinnan är det bråttom att få ut fölet!!

Fas 2

Under fas 2 skall fölet passera ut genom förlossningsvägarna. Hela fasen skall inte ta mer än 10–30 minuter.

Inom 5 minuter efter att den vita fölsäcken syns i vulva skall fosterdelar bli synliga. Det ena frambenet kommer först, följt av det andra frambenet cirka 10 cm bakom, därefter kommer nosen som vilar på frambenen i höjd med framknäna.

När frambenen och nosen syns är det vanligt att stoet tar en paus i värkarbetet, det krävs mycket kraftiga värkar när fölets bogar skall passera stoets bäcken. Om stoet har dåliga krystvärkar eller om fölet är stort och hon har svårt att pressa ut fölet kan draghjälp behövas. Börja med att säkerställa att fölet kommer i rätt ställning! Om allt verkar i sin ordning kan man ta tag i frambenen och i takt med värkarna dra nedåt i riktning mellan stoets bakben.

Skulle stoet ha kraftiga värkar utan att det händer något måste man misstänka att fölet kan ligga fel. Man kan då försiktigt gå in med handen i vulva för att känna efter vad som ligger i förlossningsvägarna. Normalt skall framhovarna (med sulan nedåt) kännas, och innanför det en nos. Kontakta veterinär vid minsta tveksamhet. Det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite!

När fölet har kommit ut bör det få ligga kvar bakom stoet med navelsträngen intakt i cirka 10 minuter för att inte gå miste om 1–1,5 liter blod från moderkakan. Se till att hinnorna är borta från nosen så fölet kan andas. Fölet bör visa rättningsreflexer, det vill säga lyfta huvudet och vilja lägga sig på bröstet inom 5–10 sekunder. Sugreflexen skall ses redan 5–20 minuter efter födseln.

Stoet ligger ofta kvar på sidan i några minuter efter att fölet har kommit ut. Hon är ofta utpumpad och behöver vila sig en stund innan hon visar intresse för sitt föl.

Fas 3