EMS är en sjukdom som tyvärr blivit mycket vanlig i vår hästpopulation och kan leda till allvarliga följdsjukdomar såsom fång.
Symtom
EMS-drabbade hästar lider av fetma (framför allt onormala fettdepåer vid mankam, manke och runt svansrot), insulinresistens (IR) och i många fall fång. En stark genetisk koppling finns, så vissa typer av hästar och vissa släkter kan ha ökad risk att utveckla IR och EMS. Insulinresistens innebär att kroppens celler inte svarar på insulinet som frisätts när glukoshalten i blodet ökar, glukosupptaget i cellerna stimuleras inte. Detta leder till en ökad insulinfrisättning. Man har kunnat utlösa fång hos friska hästar genom att ge dem insulin, detta visar att ökade insulinhalter i blodet innebär en ökad risk för fång.
Överviktiga hästar som ges en foderstat med för mycket snabba kolhydrater som till exempel glukos och stärkelse, löper stor risk att ha eller utveckla insulinresistens.
Diagnosen
Diagnosen ställs genom att hästen uppvisar de klassiska symtomen på IR/EMS det vill säga så kallad ”fettnacke” och andra onormala fettansamlingar i kombination med blodprover (osäkert på hur tillförlitligt mätningen av basnivåer av glukos och insulinnivåer i blodet är) eller ännu bättre glukostoleranstest, där hästen efter 8 timmars svält ges en bestämd mängd glukoslösning i munnen och glukos- och insulinnivåerna mäts i blodprover efter en bestämd tid.
Behandling/förebyggande
A och O för hästar med EMS är en kontrollerad foderstat och regelbunden motion.
EMS-hästen bör ha en foderstat till största delen (allra helst bara) bestående av ett analyserat grovfoder. Vikten av att analysera grovfodret kan inte nog understrykas då en korrekt foderstat omöjligt kan beräknas utan att veta vad grovfodret innehåller. Vetenskapliga studier talar om att EMS/IR hästar bör ges ett grovfoder med lågt näringsvärde men med en balanserad kvot på ca 5–6 MJ/gram smältbart råprotein och med lägre än 12% innehåll av icke-strukturella kolhydrater. Om foderstaten måste kompletteras med kraftfoder bör detta vara fattigt på kolhydrater men rikt på fett och fibrer.
En EMS-häst som har tillgång till gräsbete bör kontrolleras noggrant och tillgången på gräs reduceras genom korta intervall på bete, munkorg eller så kallad ”strip grazing” det vill säga att hästen ges tillgång till en liten mängd nytt gräs var dag genom att staketet successivt flyttas.
Daglig motion ökar insulinkänsligheten och minskar därmed risken för att hästen utvecklar fång. Kom dock ihåg att alla feta hästar inte har EMS och alla hästar med EMS/IR är inte feta!