Gräsbetessjuka
Vad är gräsbetessjuka?
Det är en neurologisk sjukdom som ofta har en dödlig utgång. Främst påverkas tarmsystemets nerver. Sjukdomen har varit känd i över 100 år och är vanligast i norra Europa.
Storbritannien (framförallt Skottland) har haft de flesta diagnosticerade fallen men Skåne och Strömsholm är också områden som haft ett stort antal fall. Sporadiska fall har setts i övriga delar av Sverige och i Europa.
Sjukdomen drabbar hästar på bete i början av säsongen. Hästarna magrar av och kan få svårigheter att svälja.
Symtom
Det finns tre olika ”varianter” av gärsbetessjuka, an akut, en subakut och en kronisk.
I den akuta varianten insjuknar hästen snabbt och dör oftast inom ett eller två dygn. Den subakuta varianten har också ett mycket snabbt förlopp men en drabbade hästen kan leva i någon vecka.
Den som överlever den akuta/subakuta fasen säger man har kronisk gräsbetessjuka. De magrar av mycket fort och drabbas av muskelförtvining, hästen får ett vinthundsliknande utseende med kraftigt uppdragen buk. Dessa hästar har ofta svårt att sätta/hålla hull för resten av livet.
Unga hästar är mer utsatta än äldre men diande föl drabbas inte och hästar under 2 år drabbas relativt sällan.
Klassiska symtom inkluderar:
Kraftigt nedsatt allmäntillstånd
Nedsatt /ingen aptit
Svårt att svälja – kan göra att foder och vatten rinner ut genom näsan
Kolik – kan vara mild och komma och gå eller kraftig.Förstoppning – dessa symtom beror på att mag-tarmsystemets motorik helt upphör. Buken är helt tyst. Träckbollarna täcks ofta av en vitaktig eller svart, slemmig hinna
Magsäcksöverfyllnad – kan vara kraftig och ge spontan reflux av magsäcksinnehåll som kommer ut genom näsborrarna.
Svettningar
Saliv kan rinna från näsborrar och mun
Rhinitis sicca = torra krustor i nosslemhinnan
Muskelskakningar
I vissa fall kan hästen drabbas av hosta pga lunginflammation som uppstår då foder/maginnehåll hamnar i lungorna.
Orsaker
Ingen vet säkert vad som orsakar gräsbetessjukan men som namnet indikerar har nästan alla fall uppstått under betesgång. Framförallt under våren/försommaren.
Olika smittämnen har presenterats genom åren och virus, mögelsvampar, giftiga växter och vitamin- eller mineralbrister har alla misstänkts kunna vara orsaken.
Idag växer stödet för att en jordbakterie, Clostridium Botulinum kan vara orsaken. C.Botulinum producerar ett nervgift som hästarna är mycket känsliga för.
Riskfaktorer som diskuteras är kallt, torrt väder som följs av perioder med nattfrost. Där marken på något sätt bearbetats eller ”störts” tex efter att hagarna mockats med maskiner eller att man grävt för dränering eller liknande i hagarna har man sett flera utbrott av sjukdomen. Flytt till nytt bete. Stress i samband med till exempel att främmande hästar blandas. Tidigare förekomst av fall av gräsbetessjukan på betet. Frekvent avmaskning med Ivermectin.
Man har sett att faktorer som kan minska risken att drabbas av gräsbetessjukan inkluderar manuell mockning av hagar och att man undviker att gräva i hagarna, minskad stress, utfodring med hö/hösilage på betet. Kalkrik mark. Rotation av avmaskningsmedel.
Diagnos
De kliniska symtomen brukar leda veterinären till korrekt diagnos. Ofta måste man också utesluta andra orsaker till liknande symtom.
Obduktion ger en säkert fastställd diagnos genom biopsier från tarmarna. Magsäcken är kraftigt utspänd, tunntarmarna spända och vätskefyllda och i grovtarmen ligger hård intorkad avföring.
Behandling
Det finns ingen specifik behandling mot gräsbetessjuka, och i de akuta eller subakuta fallen hinner man ibland inte ens påbörja behandling. I de kroniska fallen handlar det om understödjande behandling i form av vätsketerapi och smärtlindring samt tömning av magsäcken via nässvalgsond samt laxerande preparat såsom paraffinolja. Ibalnd kan man behöva sätta in behandling mot magsår.
Försök med vaccinering mot Botulism för att förebygga gräsbetessjuka görs i Storbritannien.
